Tillbaka

                                                                                               

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

USA 2009 

Hösten 2009 gjorde vi en tre-veckors resa till USA. Hela resan gick i familje- och goda vänners tecken. Resan gick över tre delstater, Vermont, Minnesota och Iowa.

Resan startade i Köpenhamn den 9 augusti. I Boston bytte vi från Islandairs stora bekväma plan till Cape Airs lilla 9-sitsiga Cessna för ett "skutt" upp till Ruthland i Vermont.

 

Vermont

I Ruthland hyrde vi bil och gjorde utflykter bl a till Proctors Marble Museum inrymt i den tidigare fabriksbyggnaden. I Proctor fanns ett marmorbrott med högklassig marmor. Muséet var särskilt intressant, för i den här byggnaden arbetade Åkes farfar Albin under några år i början av 1900-talet. Han var 24 år när han emigrerade och här träffade han också sin första hustru Victoria. Victoria arbetade som ´servant´ hos en Frank C Partridge som senare blev senator för Vermont. Albin och Victoria återvände till Sverige 1912 på grund av att Victoria varsjuk. Tyvärr avled hon efter bara något år i Sverige. Resten av Albins historia är en annan historia, men det var mycket intressant att följa i hans och Victorias fotspår.

Mer att läsa om Proctor Marble Muséum finns här http://www.vermont-marble.com/

 

Vermont är mycket vackert, kuperat med skogsbeklädda höjder. Det är speciellt känt för sina färgsprakande lönnar om hösten. Den speciella lönnsirapen säljs i varenda affär. Vintertid är här mycket snö och det finns många vintersportorter.

 

 

 

 

 

 

Minnesota

Vi lämnade Vermont och "skuttade" tillbaka till Boston för att flyga vidare till Minnesota. Första stop här blev hos Åkes gode vän från barndomsåren, Lennart och hans hustru Eloise. De är bosatta strax utanför Stillwater. På bilden ser vi floden St. Croix som utgör gräns till staten Wisconsin.

Det här är de svenskbygder som beskrivs i Vilhelm Morbergs roman om Karl Oscar och Kristina.Chisago, Lindstrom, Scandia, Taylor Falls är namn vi känner igen.

 

 

   

Bilderna här är från Nya Duvemåla i Lindstrom,    tyvärr stängt en dagen vi var där. Huset flyttades 1995 från sin ursprungliga plats vid Kichi-Saga Park och har fått symbolisera Karl Oskars emigranthus. På tomten ligger också en jättestor sten, direktimporterad från Åseda i Småland!

 

Mer om svenskbygderna runt Stillwater finns att läsa här   http://www.swedishcircletours.com/

Det finns även svenskbygder på andra sidan floden i Wisconsin. Vi besökte bl a den lilla staden Stockholm, lite mindre än sin namne i Sverige. Här finns en huvudgata som också är genomfartsled. Stockholm är känt för sina antikvitetsaffärer och de flesta var öppna den här söndagen. I Sverige skulle vi ha kallat det loppis och presentmarknad, men det var spännande att gå på jakt i butikerna.

 

 

 

 

 

Ett besök i Minnesotas tvillingstäder Minneapolis och St Paul måste naturligtvis inkludera ett besök i ett av världens största varuhus, Mall of America. Det beskrivs bäst som en stad i staden med över 400 butiker, 12000 anställda och 35-40 millioner besökare per år! Här finns ALLT, alla tänkbara butiker, restauranger, barer, komplett nöjesfält under tak (bilden) och till och med ett bröllopskapell.

Oj, vi var trötta efter bara en våning och efter tre våningar och otaliga "gator" helt vilse och hur vi hittade bilen i detta enorma garage - det var helt Eloise förtjänst. Jag tycker Väla i Helsingborg är stort, men det hade nog gått in 2-3 Väla på varje våningsplan, om inte mer....                        http://www.mallofamerica.com/home/ 

 

 

Vi ägnade också en dag för att besöka Como Park Zoo and Conservatory i St. Paul. En fantastisk anläggning. Växthuset har många avdelningar med växter från jordens alla hörn, inte minst orkidéer. Bilden t h visar en mycket vacker utsmyckning där paviljongen längst bak i bilden ofta får tjänstgöra som bröllopskapell. Det är populärt att gifta sig i den här miljön och det var flera brudpar på gång när vi var där.

Utomhus är det dels ett Zoo med giraffer, lejon, apor, isbjörnar, pingviner och många fler djur, dels en stor parkanläggning.

För webcamera m m, se  http://www.comozooconservatory.org/plan/#/visitor-guide

 

 

 

Iowa

Nästa etapp på resan gick till Iowa, nu för att träffa ättlingar till min morfars bror, Axel Andersson, som utvandrade med sin familj 1914 och bosatte sig i den lilla staden Stratford.

Iowa är platt, Östgöta- och Skåneslätterna verkar riktigt bergiga (!) i jämförelse... Det är majs- och sojabönfält så långt ögat kan nå och vägarna skär spikrakt genom landskapet. Stora gårdar med jättesilos utströdda här och där

Vägarna var förvånansvärt dåliga, kommunikationerna i USA sker ju mestadels per bil! Vi hade hyrt en Nissan van, men det var ändå ganska skumpigt att köra.

 

 

På vägen söderut genom Iowa passerade vi staden Fort Dodge som hade ett friluftsmuseum av dels gamla nybyggarhus och handelsbodar, dels det gamla ´military fort´.

Bilden t v är nybyggare Carlssons (!) hus och t h har Åke faktiskt hamnat i finkan. Oj, oj, oj - vad gör vi nu?

            

 

 

Nåja, det gick bra i Fort Dodge och vi fortsatte till Webster City där vi hade bokat in oss på ett motell. I Webster City har Elektrolux en stor fabrik, men vi konstaterade senare hos en släkting som arbetade där, att man liksom i Sverige brottades med rationaliserigar och neddragningar. Till synes var Elektrolux den stora dominerande industrin i en för övrigt ganska liten stad, säkert katastrof för många om den lägger ned.

 

Vi hade redan i Minneapolis träffat ett barnbarns barn till Axel Andersson. Hon var med oss i Iowa för att introducera oss för sina släktingar och för att visa oss kyrkogården i Stratford, där Axel, hans hustru Hedda och flera anhöriga var begravda.

Amerikanska kyrkogårdar är ganska osemtimentala och är i regel belägna en bit utanför tätorterna. South Marion Cemetary var inget undantag, men här växte det faktiskt några träd. Just ingen utsmyckning i övrigt, som vi kanske är vana vid. Kyrkogården var inte inhägnad utan omgavs helt enkelt av majsfält. Vi gick runt och tittade lite på gravstenarna, hittade "våra" gravar och konstaterade sedan att det nästan uteslutande var svenska efternamn på stenarna.

 

Det blev sedan några oförglömliga dagar i Stratford när vi träffade många ättlingar till Axel och Hedda Andersson, bl a två sysslingar till mig och deras barn. De hade mycket att berätta om hur livet i USA hade gestaltat sig för Axel och hans familj och hur livet är idag för 3:de, 4:de och 5:te generationen svenskättlingar. De var också mycket intresserade av hur det är att leva i Sverige. Det var politik, sjukvård, skatter, skolor och mycket annat som diskuterades och jämfördes. Speciellt intresse fanns av vårt sjukvårdssystem, eftersom det just i de dagarna vi var där gick en het debatt om president Obamas förslag om nytt sjukvårdssystem i USA. Inte så lätt att förklara på knagglig engelska!

Eftersom vi i Sverige har en viss anknytning till Boxholm i Östergötland, passade vi naturligtvis på att besöka den lilla amerikanska staden Boxholm som låg helt nära Stratford och Webster City.

 

Bilden t v hälsar välkommen och talar om att det bor lite drygt 200 personer i Boxholm och bilden t h visar Boxholms centrum, ett kafé (stängt), en butik och ett postkontor. Det var en söndag förmiddag vi var där och vi såg faktiskt inte en enda människa ute!

 

 

 

Tillbaka till Minnesota

Efter besöket i Iowa körde vi tillbaka norrut till Minnesota igen, denna gång till vår goda vän och Åkes avlägsna släkting som bor i Burnsville strax söder om Minneapolis.Nu väntade en vecka fullbokad med utflykter, festivalbesök och inte minst grillparty med släkt och vänner till vår värdinna.

 

Bilden är från Gooseberry Falls State Park som ligger strax norr om staden Two Harbours vid Lake Superior.

Se mer om Gooseberry Falls  http://www.northshorestateparks.com/gooseberry.htm

 

 

 

 

Vi måste naturligtvis stanna vid Bettys Pies för ett mellanmål. Berömt över hela Minnesota för sina pajer. Fullsatt förstås, men vi hittade till slut ett bord.         Åh, vilka smaskiga pajer här fanns! Pumkins pie, blueberry pie, apple crunchs, chokolate pie, mummmms.........!

 

 

 

   Minneapolis Skylines.

 

 

 

 

 

 

 

Vi passade också på at besöka Minnesota State Fair, som jag inte riktigt vet hur jag ska beskriva.  En årlig marknad med rötter från mitten av 1800-talet. 

Här finns marknadsstånd med hantverk, skinn, mat, blommor och mycket, mycket annat. Stora utställningshallar med husdjur, höns, grödor, osv. Uppvisningar, inte minst med hästar. Blir man hungrig finns allt att välja mellan, korv, hamburger, donuts, pancakes, glass. Nöjesattraktioner finns med allt från karuseller till bungy jump! Underhållning från flera scener. TV- och radioinspelningar. Och massor, massor av folk.

 

 

 

Ett av de mer bisarra inslagen den dagen vi var där ses på      bilden t h. Det är en konstnär som skulpterar ansikten i smör (!)

Jag lovar att jag hade jobb att få i mig glassen, det sista tryckte jag ner i en papperskorg.........

 

 

 

 

 

En av de sista dagarna i USA ägnade vit till ett besök på Minnesota Renaissance Festival. Det är en mer än månadslång festival från slutet av augusti till de första dagarna i oktober. Festivalen har olika teman för veckorna den pågår, men ger övergripande ett medeltida intryck. Underhållning från olika scener, teater, uppläsning, musik, dans. Trubadurer och gatumusikanter syns i vimlet. Konstnärer har utställningar, här finns allt från bildkonstnärer till keramiker representerade.

 

Många kommer till festivalen i medeltida eller fantasy-kläder vilket förstärker intrycket. Här ser vi Tingeling spela flöjt för en söt fjärilsflicka.

 

 

 

De här båda "Wacky Chickens" lockade till många skratt. De använde bara sina kvackande röster och var sin visselpipa för att uttrycka sig, men det gick inte att ta miste på vad som avsågs...

Här finns en videosnutt att titta på: http://minnesota.publicradio.org/collections/special/columns/objects_in_mirror/archive/2008/09/from_minnesota.shtml

och här en från You Tube (med lite bättre kvalite):       http://www.youtube.com/watch?v=xbKgbLHVZog

Det var två mycket härliga artister och vi satt kvar länge och lät oss underhållas.

 

 

Hem till Sverige

Alla resor har ett slut och här är vi tillbaka på Islandairs plan till Köpenhamn. Vi reste från Minneapolis vid halv åtta-tiden på kvällen den 1 september och vi mötte snart den nya dagen ute över Atlanten. Det var en strålande soluppgång. Vi hade då varit på resande fot i tre veckor. Det var ingen vanlig turistresa, vi hade fått möta fantastiska människor i deras hem och tagit del av deras vardag. Och så mycket vi fick se och uppleva. Det är en resa vi aldrig glömmer.